annamalinska

 

När jag var liten hade vi hos pappa en hund som hette Oskar. Älskade honom enormt mycket så när min lillebror blev allergisk och min älskling fick flytta var det otroligt sorgligt. När min bror var större fick Oskar bo med hos ett tag till. Men då var det försent...

 

Nu var jag i pappas hus i Hjo alldeles själv natten till fredag och det var så tomt och tyst. Pappa är på semester med sin fru och mina bröder har flyttat till Göteborg och då passade jag på med lite egentid genom att bara vara. Jag insåg att jag nog inte varit själv där utan att vara hundvakt. Då har jag Max i åtanke. Denna goa fina hund som blev tretton år. Han var en svart golden labrador som kom att sätta djupa spår i oss alla. Världens snällaste Max.
Hos mamma hade jag en gång en svart katt som hette Sotis. Han fick jag av morfar. Egentligen skulle jag fått en röd katt men han gömde sig när jag kom för att hämta honom så hans helsvarta bror fick bli min istället. Han fick epilepsi och fick somna in efter några år.

 

Det dröjde länge innan jag skaffade ett djur i vuxen ålder. Men nu nu i höstas slog vi till Robert och jag. Det blev två kattungar, ett brödrapar från katthemmet. Först var vi på katthemmet här i Töreboda, men hittade inte några som valde oss så vi bestämde oss för att vänta. Men så tog vi en tur till Skövde katthem och då kunde vi inte motstå två småttingar. Vi köpte kattsaker för att invänta deras hemkomst. Fast vi skulle få vänta några veckor. Då fick jag en snilleblixt att gå till katthemmet här hemma igen, för att bara kika lite. Självklart blev jag sugen på katt direkt. Robert fick komma förbi och kolla han med. Det slutade med att Måns och Nils fick följa med oss hem direkt och vi fick avboka de två vi hade tingat. Så nu bor de med oss. Vi behöver kastrera dem och ska göra så om en månad. De har verkligen valt varsin favorit. Robert är favorit förstås, fast Nils kan offra sig om Roberts knä är upptaget. Måns får jag tvångsmysa med om det ska bli något mys överhuvudtaget... Nils är matvraket och är tung som bly. Måns är busig och herre på täppan. Nils saknar nog sin mamma eftersom han trampar med fötterna och gillar en filt som är lite extra lurvig. Stackarn, men det är ganska mysigt när de gillar att ligga som bebisar i famnen.