Malin, hon har en ton, gömd på ett hemligt ställe.
Den tonen vill jag spela på, om jag får tillfälle.
Sommaren spelar ut, dess sista noter vandrar bort över taken.
Nu ser jag hösten komma, det syns på träden, på farten.
Mot den sista strimman hopp , mot alla man vill ska gå,
när hösten lever, vet vi att vi får.

Jag fick en dikt från en msn-vän.
Jag fick önska mig något ämne så jag sa höst och att den skulle vara positiv så blev den så här;)

1 kommentarer

Elin

30 Sep 2010 12:28

Spännande! Men så positiv tyckte jag inte nog inte att den kändes...

Kommentera

Publiceras ej